Achebe, Chinua
Allt går sönder
Översättning: Ebbe Linde
Allt går sönder, Den moderna afrikanska litteraturens stora klassiker skildrar mötet mellan ett afrikanskt stamsamhälle och den europeiska kolonialismen.
Achebes stil är klar, enkel och rapp då han skildrar det dramatiska händelseförlopp som inledde den djupgående omvandling av Afrika som ekar in i vår tid.
Med ett förord av Per Wästberg och essän "Igbofolkets kultur och historia" av Don C. Ohadike.
Slutsåld i Macondo-serien, men boken finns tillgänglig i pocketupplaga.
Kanafani, Ghassan
Män i solen
Översättning: Ingvar Rydberg
"Ghassan Kanafani är en språkets magiker som lyckas med det fyrtio år av medial rapportering inte klarat. Att skänka liv åt människorna i Gaza, Ramallah och Västbanken." - ur Gabriella Håkanssons förord
Ghassan Kanafani, som dödades i ett bilattentat i Beirut 1972, var Palestinas främste prosaförfattare.
García Márquez, Gabriel
Översten får inga brev
Översättning: Karin Alin
Som en sentida Don Quijote kämptar översten för att bevara sin värdighet och frihet i en värld av egoism och korruption. Förnedringen, skammen och fattogdomskänslan är beskriven så att det kryper under skinnet. Varje fredag samma dystra besked; ingen skriver till översten.
Gabriel García Márquez fick nobelpriset 1982, och har blivit latinamerikas mest populäre författare. Översten får inga brev hör till de verk författaren själv värderar högst ur sin produktion.
Med ett personligt förord av Alejandro Leiva Wenger och en efterskrift av latinamerikaspecialisten Eva Stenvång.
Hedayat, Sadeq
Den blinda ugglan
Översättning: Bo Utas
Den blinda ugglan är en text utan motstycke, med influenser från Kafka och Poe likväl som från den persiska myten och folksagan. En man återger för sin egen skugga sitt livs historia. I förtvivlan över att ha förlorat sin mystiska älskarinna befinner han sig på randen till döden eller vansinnet. Tid och rum har gått sönder och samma motiv, samma personer återkommer ständigt i nya skepnader.
Det går att läsa Den blinda ugglan som en skräckhistoria, som en surrealistisk mardrömsskildring eller kanske som en opiumrusig lek med förvridna speglar. André Breton har kallat boken för ett av de få sanna mästerverken.
Utkommer i Macondos klassikerserie med ett förord av poeten och kritikern Anna Hallberg.
